Snacka om deppig kväll. Fy helvete. Var superglad, sen gick det utför. Så sjuuukt trött på mitt liv stunder som dessa. Känner mig så besviken på mig själv över vart jag står idag i livet. Har så mycket fina, omtänksamma personer omkring mig, är evigt tacksam för min älskade familj och underbara vänner. Men känner mig så jävla annorlunda från alla andra ändå. Vill hitta en soulmate, någon som är som jag. Någon som förstår mig, vill göra samma saker som mig och tänker på samma sätt. Hohooo där ute, någon där?

 

 

 

Jag är så jävla fri och oberoende, men det är ensamt också. 

 

Vägrar fortsätta ha det såhär, får hoppas allt går enligt planerna nu, sen får tiden göra sitt.